
Anmälan av verklig huvudman
Under hösten måste cirka 800 000 svenska företag och föreningar anmäla verklig huvudman till Bolagsverket. Anmälan ska göras i en e-tjänst som Bolagsverket kommet att öppna i september.
Företag utnyttjas dagligen för penningtvätt och finansiering av terrorism, viket är ett stort samhällsproblem. För att bekämpa detta antog Europaparlamentet ett nytt penningtvättsdirektiv 2015. Enligt direktivet måste alla EU-länder ha ett register över vilka personer som är verkliga huvudmän. Ett sådant register underlättar till exempel för banker och finanspolisen att ta reda på vem eller vilka som står bakom ett företag.
Verklig huvudman
Den eller de personer som äger eller kontrollerar mer än 25 procent av ett företag anses vara verklig huvudman. Men även den eller de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem kan vara verklig huvudman. Det kan finnas mer än en verklig huvudman i ett företag.
En persons kontroll över ett företag kan ske på olika sätt, exempelvis genom
- aktier, andelar, medlemskap, avtal eller bestämmelse i till exempel bolagsordning eller stadgar,
- rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna.
Närstående
Om en person äger eller kontrollerar ett företag tillsammans med närstående ska deras kontroll räknas samman. Maka, make, sambo, registrerad partner och föräldrar räknas som närstående. Det gör även barn och deras maka/make, sambo och registrerad partner.
Flera företag
Den verkliga huvudmannen i en grupp av flera företag är den person som kontrollerar det företag som ytterst äger företagen i gruppen.
Några exempel
- En aktieägare som kontrollerar 30 procent av aktierna i ett bolag är verklig huvudman.
- Två registrerade partner kontrollerar vardera 15 procent av aktierna i ett bolag. Eftersom de är närstående ska deras kontroll räknas samman, vilket innebär att båda är verkliga huvudmän.
- En person som kontrollerar 10 procent av aktierna i ett bolag har genom avtal med övriga aktieägare rätt att utse mer än hälften av styrelseledamöterna. Personen är verklig huvudman.
- En person äger 100 procent av aktierna i ett bolag. Bolaget äger i sin tur 100 procent av aktierna i ett annat bolag. Personen är verklig huvudman i båda bolagen.
- Fyra aktieägare kontrollerar 25 procent vardera av aktierna i ett bolag. Bolaget har ingen verklig huvudman eftersom ingen av ägarna kontrollerar mer än 25 procent av aktierna.
Anmälan
Anmälan av verklig huvudman ska göras elektroniskt på sajten bolagsverket.se av den som är behörig företrädare för företaget. Anmälan ska skrivas under med e-legitimation, exempelvis mobilt BankID. Bolagsverket kommer att öppna en ny e-tjänst för detta under september.
Företag som inte kan göra anmälan elektroniskt kommer i slutet av 2017 att kunna ansöka om dispens. Om Bolagsverket beviljar dispensen skickar de ut en blankett som företaget kan använda.
Befintliga företag måste göra sin anmälan inom sex månader räknat från den 2 augusti 2017. Det datum då lagen föreslås träda ikraft. Nya företag som registreras från det datumet har fyra veckor på sig att anmäla verklig huvudman.
Även företag som kommer fram till att man saknar verklig huvudman ska anmäla detta.
En anmälan ska bland annat innehålla:
- Organisationsnummer om det finns.
- Företagsnamn.
- Kontaktuppgifter.
- Uppgift om verklig huvudman finns, saknas eller inte kan fastställas.
- Uppgifter om den verkliga huvudmannen.
- Uppgift om hur den verklige huvudmannen har kontroll över den juridiska personen – exempelvis genom att äga aktier – samt omfattningen av ägandet eller kontrollen i procent.
Avgift
Det kommer att vara gratis att anmäla verklig huvudman till och med den 1 februari 2018. Därefter kommer Bolagsverket att ta ut en avgift.
Aktiebok
Registreringen av verklig huvudman påverkar inte ett aktiebolags skyldighet att ha en aktiebok. Registret över verkliga huvudmän är inget aktieägarregister och ersätter inte aktieboken.
Anmälan om verklig huvudman ska göras för:
- Aktiebolag.
- Bankaktiebolag.
- Bostadsrättsföreningar.
- Ekonomiska föreningar.
- Europabolag.
- Europakooperativ.
- Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG).
- Försäkringsaktiebolag.
- Försäkringsföreningar.
- Handelsbolag.
- Ideella föreningar som har en eller flera verkliga huvudmän.
- Kommanditbolag.
- Kooperativa hyresrättsföreningar.
- Medlemsbanker.
- Sambruksföreningar.
- Samfällighetsföreningar.
- Sparbanker.
- Stiftelser.
- Trossamfund.
- Truster (ska anmäla verklig huvudman om den förvaltas från Sverige).
- Vattenförbund.
- Ömsesidiga försäkringsbolag.
Någon anmälan ska inte göras för:
- Enskilda näringsidkare.
- Ideella föreningar som inte har någon verklig huvudman.
- Börsbolag.
- Staten, landsting och kommuner samt juridiska personer där det offentliga har ett bestämmande inflytande.
- Dödsbon och konkursbon.
- Enkla bolag.
Regeringens proposition 2016/17:173 samt bolagsverket.se
Företagsaktuellt nr 4 2017
Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?
Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som …
Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare
Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och …
Undvik kvarskatt nästa år
Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den …
Julgåvor – vad gäller i år?
Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det …
Fick du slutskattebeskedet i augusti?
Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär …
Höstaktuellt om semester
Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.Som anställd och arbetsgivare …
Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!
Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt …
Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår
Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar …
Höjd ränta på skattekontot- igen
För andra gången under 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. De nya räntorna gäller från och med den 1 augusti 2023. Den höjda räntan påverkar bland annat …
Inkomster från försäljning av privata tillgångar
Sommaren är över och kanske hyrde du ut din sommarstuga eller husbil? Eller rensade du kanske rent av garaget och sålde prylarna? Nu kan Skatteverket få kontrolluppgifter från dina …